Vilken natt. det är det enda jag kan säga. först var jag skit bitter för att mackan nattade novalie och hon somnade direkt. sen när jag skulle gå och lägga mig så vaknade hon och skrek, jag gav nappen och.hon somnade om, precis när jag la huvudet på kudden så skrek hon igen. jag gav henne välling och samma visa igen. vanligtvis kämpar jag på till framåt 3 innan jag överväger att ta in henne till oss, för jag vet att mackan sover dåligt när hon sover där. men igår gav jag upp redan kl 00.30. bar in henne till oss och efter 5 min spydde hon ner hela sängen och sig själv. in med henne i duschen och spola rent. ner i vår säng igen och hon kunde inte komma till ro. vred, vände, sparka, boxa, klättra. det fanns inte.ens chams för mig att somna, då hade.hon åkt eäner i golvet. mackan gick ut på soffan. när klockan blev 02.30 och hon fortfarande inte låg still så bröt jag ihop och började gråta, nova blev ledsen och gjorde detsamma. mackan kom in och la sig och höll om henne men inget hjälpte. hon ville bara ligga PÅ (???) mitt ansikte. det gick liksom inte om jag ville andas så jag försökte hålla fast henne brevid mig lite lätt så hon dkulle slappna av men det gick.inte. framåt 4.30 började hon ge med sig.och somnade. 6 ringde väckarklockan. ville jag gå upp? nej jag visste inte ens vad jag hette. mackan fick ringa och vabba när han fick till svar att jag borde kunna ta hand om mina egna barn och att jag tydligen inte bryr mig om ifall mackan har ett jobb kvar. det kändes ju bra.. eller? nu ligger nova och mackan i sina sängar och sover och liam leker. imorgon ska jag lämna nova på dagis själv för första gången. dödsångest..
